Lite random.
Inspiration kallas det.
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Äntligen!!! Det är fixat!!! Vi har någonstans att vara! Åh, har verkligen bävat för det här projekt helvetet, men det börjar bli ganska kul nu faktiskt. Meeths, here we come!
Bara för att
För alla er som någongång har klädkriser, detta är mitt tips till er:
och favorit smycken. Säkert kort och min uniform på senaste tiden. Bekvämt, grunge, lätt och snyggt. Bra att ha i bakhuvudet när garderoben jävlas med en.
start
Jäklar vad man bloggat idag. Både här och där.
Jag har tänkt på en sak. What's up med alla mamma-bloggar? Vimmelmamman, glamourmamman, 17 år och mamma, shopaholicmamman och både Charlotte Perelli & Linda Rosing. Helt plötsligt ska man dela med sig av barnpassning och blöjbyten, märkeskläder i storlek 134 och snabba middagstips. Kan detta vara den nya mode-bloggen mån tro? Mamma-bloggen? Vem vet, dagens outfit kanske byts ut mot dagens pampers?
Hittade precis min gamla blogg, trodde dom dära på blogg.se hade tagit bort den för längesen! Haha, va kul man va i 9an alltså. Helt sjukt bisarrt egentligen. Det var ju inte alls längesen, men ändå känns det ljusår härifrån. Jaja, jag vet att alla förändras på gymnasiet blablabla börjar gå ut och hitan o ditan, men fortfarande blir jag fascinerad över hur olik man kan vara sig själv. Och lycklig över att det faktiskt är så. Just nu är väl detta inte fallet, men in general. Befinner mig i någon sorts anti-period nu, har ingen drift eller motivation längre. Vart tog den vägen? Vart tog jag vägen? Men om man kan ändras så mycket borde man ju kunna ändras tillbaka igen. Det är nog dit jag vill. Bara lite iallafall, man kan ju inte vara helt samma. Vill bara bort från den här tråk-grå-mörk-depp perioden som kallas januari och se framåt!
Jag vet att jag kan. Jag vet att jag vill. Det är tillräckligt. Punkt.
Och för att starta denna nya perioden ska jag måla naglarna i en ljusare färg! Lämnar er med det skönaste omslaget jag sett på länge. 90-taaaaaaaaal!
"alla heter glenn i götebööööörg"
Såg en kille med en sån här t-shirt i stan häromdagen. Alla göteborgare borde ha en!
she'll dump your ass for a model called brandon
Idag har jag hittat massa ny musik! Kan knappast bli bättre. Min favorit är franska Soko, hennes låt I'll kill her känns säkert igen av några. Mona skickade världens sköning också, starlight heter den av 80-tals bandet Escort. Min bussresa imorgon kommer bli nice!
Just nu sitter jag här med uppsvälld mage och dricker vanilla coke. Varför gör man så? Varför vräker man i sig när man vet att man kommer må dåligt efteråt? Varför varför varför? Jag ska fan sluta med det här alltså, på riktigt. Tror inte jag mår så bra av att äta ett halvt ballerina paket, massa glass, fatimas mormors mandelkakor och en doughnut på en dag.
Anyways, helgen då. Ganska schizo måste jag säga, har liksom haft kul på dagen o tråkigt på kvällarna ungefär. Va på rockabilly fest(?) i kompassen i fredags o i stan med mamma i lördags. Vi blev inträngda i vasastan av fucking jävla göteborgs-varvet(nej, det är inte festligt) och fick snällt vänta i nån timma innan vi kunde springa över som två brottslingar. Jag fick iallafall ett par skor så jag är nöjd. Hihi.
Men tillbaka till helgens verkliga innerbörd. Låt mig säga att jag fick en insikt. Det lät ganska religiöst, men så är inte fallet. Ibland blir man besviken, eller nästan inte ens besviken, utan ledsen. Man trodde man visste nåt, men apparently not. Saker och ting förändras tydligen, även sånt som inte borde göra det, sånt som man ändå tror sig kunna räkna med. Ibland vill man bara utesluta saker. Det skulle va enklare ibland, men ändå inte. Detta låter väldigt vagt, jag vet, men jag ville bara lufta mina tankar lite, för det behövs ibland.
För alla er som inte gillar vanilla coke, tänk om!
Just nu sitter jag här med uppsvälld mage och dricker vanilla coke. Varför gör man så? Varför vräker man i sig när man vet att man kommer må dåligt efteråt? Varför varför varför? Jag ska fan sluta med det här alltså, på riktigt. Tror inte jag mår så bra av att äta ett halvt ballerina paket, massa glass, fatimas mormors mandelkakor och en doughnut på en dag.
Anyways, helgen då. Ganska schizo måste jag säga, har liksom haft kul på dagen o tråkigt på kvällarna ungefär. Va på rockabilly fest(?) i kompassen i fredags o i stan med mamma i lördags. Vi blev inträngda i vasastan av fucking jävla göteborgs-varvet(nej, det är inte festligt) och fick snällt vänta i nån timma innan vi kunde springa över som två brottslingar. Jag fick iallafall ett par skor så jag är nöjd. Hihi.
Men tillbaka till helgens verkliga innerbörd. Låt mig säga att jag fick en insikt. Det lät ganska religiöst, men så är inte fallet. Ibland blir man besviken, eller nästan inte ens besviken, utan ledsen. Man trodde man visste nåt, men apparently not. Saker och ting förändras tydligen, även sånt som inte borde göra det, sånt som man ändå tror sig kunna räkna med. Ibland vill man bara utesluta saker. Det skulle va enklare ibland, men ändå inte. Detta låter väldigt vagt, jag vet, men jag ville bara lufta mina tankar lite, för det behövs ibland.
För alla er som inte gillar vanilla coke, tänk om!
jag igen
Nu var det nästan exakt två månader sedan. Vad kan jag säga, man har ju sina perioder?
Ville bara säga att JAG OCH MONA VANN I HOUSEN!!! Äntligen! Har stält upp på alla cypher nights nu och till slut fick man sin belöning. Det kändes så bra, det var så intensivt och ansträngande på samma gång. Adrenalinet pumpade och allt bara stämde. Direkt efteråt var det crew battle i street, vilken vi kom tvåa i, men kände oss fortfarande som vinnare. Främst för att det gick så bra och att alla körde grymt. Tänka sig, för bara några månader sedan var jag innerligt rädd för att battlea. Now I love it! Känns som man står still ibland, men när man kollar bakåt inser man hur mycket mer man kan nu. Det där med utveckling är viktigt. Och just nu är jag bara glad :)
Ville bara säga att JAG OCH MONA VANN I HOUSEN!!! Äntligen! Har stält upp på alla cypher nights nu och till slut fick man sin belöning. Det kändes så bra, det var så intensivt och ansträngande på samma gång. Adrenalinet pumpade och allt bara stämde. Direkt efteråt var det crew battle i street, vilken vi kom tvåa i, men kände oss fortfarande som vinnare. Främst för att det gick så bra och att alla körde grymt. Tänka sig, för bara några månader sedan var jag innerligt rädd för att battlea. Now I love it! Känns som man står still ibland, men när man kollar bakåt inser man hur mycket mer man kan nu. Det där med utveckling är viktigt. Och just nu är jag bara glad :)
Derrell.
Omg. Kan inte säga något annat än det. Denna killen e grym! Har nog aldrig känt att jag utvecklats så mycket på två fucking dagar, han är otrolig! Denna helgen fick mig bara att vilja hoppa på nästa plan till NY och stanna där för alltid. Koreografin till Boyz va klockren. Längesen man fick en sådan utmaning, jag verkligen kände hur svetten rann och hjärnan jobbade på för fullt hela tiden. Det är sånt här som gör en bättre, som får en att vilja ta det där extra steget som betyder så mycket. Måste säga att jag inte sett nån större utveckling hos mig själv det senaste året, vilket fått mig både att tappa lusten lite men även att vilja kämpa mer. Men nu är jag definitivt på rätt spår igen! Bara att jobba, jobba, jobba.....
love u too!
Mo and Jo(aka Eja) haha!
lite tips
Jävligt skönt electro-disco album. Lyssnade sönder det i London, speciellt "acceptable in the 80's", "the girls" och "merrymaking at my place". Kan inte sätta fingret på det, men alla låtarna har sån skön feeling, man blir liksom glad och på gott humör. Är väl ingen electro fantast egentligen, men har börjat fastna mer och mer för låtar med såna inslag. Anyway, lyssna!
the three
hehehe...
Bon Voyage
Ibland är man liksom glad, uppfylld av känslor. Nästa stund känns det ensamt och allt känns bara sådär, inte alls så bra som man trodde. Februari var en sån månad för mig. Jag känner mig lite tom, men när jag tänker på att det faktiskt hänt en massa bra så känns det orättvist att tycka så. Jag tror, eller hoppas iallafall att det sker en förändring just nu, kanske därför som allt känns lite...weird. Folk åker, andra stannar och själv är jag nånstans mitt emellan. Saknar er otroligt mycket. Annika, Karin, Fia och Teresa. Ville bara säga det. Saknar andra också, som fortfarande är här. Andra gör mig glad och varm när jag tänker på dom :)
Japp, då var det sagt. Över till nåt annat nu.
Halva jobbiga-veckan är nu avklarad. Bangade franskaprovet, kände att det blev för mycket. Får väl se hur det går med resten. Känner mig ganska taggad dock. Ska läsa lite film-history nu. Film-studies prov imorgon. Första lektionen för mig och Sandra. Yeeyh.
Och ja, jag ska klippa mig!
♥
Japp, då var det sagt. Över till nåt annat nu.
Halva jobbiga-veckan är nu avklarad. Bangade franskaprovet, kände att det blev för mycket. Får väl se hur det går med resten. Känner mig ganska taggad dock. Ska läsa lite film-history nu. Film-studies prov imorgon. Första lektionen för mig och Sandra. Yeeyh.
Och ja, jag ska klippa mig!
♥
Svartvita foton är något av det snyggaste som finns
foto: LundLund
"and the baaaable didnt mention uuuuuus...."
Jag och sandra ska spela in en country-skiva där vi tolkar regina spektor. Nice va?
Jag längtar till onsdag nästa vecka. Då kommer jag nämligen ha lämnat ett historia prov, två lagförslags inlämningar, ett franska prov, ett international relations prov, ett filmkunskaps prov, ett CV, en halv svenska uppsats och en projektplanering bakom mig. Vill bara få detta gjort nu! Hatar när saker liksom ligger och trycker i bakhuvudet hela tiden, man kan inte slappna av förrän det är gjort. Plus att dom vll att vi ska bestämma projektarbete NU. Helt borta måste dom vara, jag vet väl fan inte! Eller jo, en idé har jag, men ingen som kan göra det med mig. Vi har blivit hjärntvättade med att välja ett ämne vi gillar, och när man gör det får man höra att man kanske borde tänka om eller välja en annan grupp. Kul, verkligen kul.
För att lätta upp stämningen lite, såg ni Björn Gustavsson på melodifestivalen? Hilarious! Den killen alltså. Måste säga att jag tycker att han liknar BWO-Martin en hel del. Både rolig och snygg alltså :P
Jag längtar till onsdag nästa vecka. Då kommer jag nämligen ha lämnat ett historia prov, två lagförslags inlämningar, ett franska prov, ett international relations prov, ett filmkunskaps prov, ett CV, en halv svenska uppsats och en projektplanering bakom mig. Vill bara få detta gjort nu! Hatar när saker liksom ligger och trycker i bakhuvudet hela tiden, man kan inte slappna av förrän det är gjort. Plus att dom vll att vi ska bestämma projektarbete NU. Helt borta måste dom vara, jag vet väl fan inte! Eller jo, en idé har jag, men ingen som kan göra det med mig. Vi har blivit hjärntvättade med att välja ett ämne vi gillar, och när man gör det får man höra att man kanske borde tänka om eller välja en annan grupp. Kul, verkligen kul.
För att lätta upp stämningen lite, såg ni Björn Gustavsson på melodifestivalen? Hilarious! Den killen alltså. Måste säga att jag tycker att han liknar BWO-Martin en hel del. Både rolig och snygg alltså :P
the healer
Mmm..Sitter och njuter av Erykahs nya och en varm latte. Måste säga att jag blivit ganska bra på kaffe. Tänka sig, jag som trodde att jag skulle bli en sån där grönt-te människa när jag blir stor.
För alla er som väntade sig en 5 sidig redovisning av mitt liv sedan senaste inlägget så måste ja tyvärr göra er besvikna. Ni som läser borde ändå vara ganska updaterade, eftersom jag antagligen tappat alla läsare som inte
ingår i min närmaste vänskapskrets vid det här laget :)
Jag har precis insett att folk ska åka iväg. På riktigt. Idag åkte Fia och på fredag är det Teresa. Damn, jag kommer sakna er! Och nu splittras mode-duon. Vem ska jag nu diskutera vår-kollektioner med? Tomt kommer det bli. Mina vänner är dom som gör vardagen värd, som gör allt grått till en ganska fin färg ändå. Men jag förstår er, har inte heller väldans lust att stanna här just nu. Speciellt inte sedan London, gud vad jag känner mig hemma där! Tänk, för exakt en vecka sedan gick jag på Brick Lane och fyndade på beyond retro och spitalfields. Kände solen värma i ansiktet. Det är något jag saknar fett mycket. Men, vem vet, kanske kommer jag och hälsar på er? Inte omöjligt. Mode-duon intar NY. Gillar den tanken.
Sist men inte minst, några bilder från mitt kära London. Sandra och jag är Starbucks viktigaste kunder nu, eller hur? Minst 2 gånger om dagen haha. Inte undra på att pengarna rök. Kan ju iofs bero på Skorna också. Skorna med stort S, jaaaa.
För alla er som väntade sig en 5 sidig redovisning av mitt liv sedan senaste inlägget så måste ja tyvärr göra er besvikna. Ni som läser borde ändå vara ganska updaterade, eftersom jag antagligen tappat alla läsare som inte
ingår i min närmaste vänskapskrets vid det här laget :)
Jag har precis insett att folk ska åka iväg. På riktigt. Idag åkte Fia och på fredag är det Teresa. Damn, jag kommer sakna er! Och nu splittras mode-duon. Vem ska jag nu diskutera vår-kollektioner med? Tomt kommer det bli. Mina vänner är dom som gör vardagen värd, som gör allt grått till en ganska fin färg ändå. Men jag förstår er, har inte heller väldans lust att stanna här just nu. Speciellt inte sedan London, gud vad jag känner mig hemma där! Tänk, för exakt en vecka sedan gick jag på Brick Lane och fyndade på beyond retro och spitalfields. Kände solen värma i ansiktet. Det är något jag saknar fett mycket. Men, vem vet, kanske kommer jag och hälsar på er? Inte omöjligt. Mode-duon intar NY. Gillar den tanken.
Sist men inte minst, några bilder från mitt kära London. Sandra och jag är Starbucks viktigaste kunder nu, eller hur? Minst 2 gånger om dagen haha. Inte undra på att pengarna rök. Kan ju iofs bero på Skorna också. Skorna med stort S, jaaaa.
